Offeranoder
- Korrision förekommer i alla typer av vatten
När metaller med olika elektrokemisk potential kommer i kontakt
med varandra bildas galvaniska celler. Den metall inom den galvaniska cellen som
har den lägre potentialen blir anodisk och korroderar. Samma effekt kan uppträda
inom områden med olika elektrokemiskt potential på en enskild metallbit såsom
en stålplatta. Alla båtar som ligger förtöjda eller nyttjas i färsk-, salt-
eller bräckvatten riskerar korrosion och effekterna kan bli kostsamma.
Korrosion på stål- & aluminiumbåtar kan antingen
identifieras som lokala gropområden påskrovplåt, roder, tvillingköll etc.,
eller mindre påtagligt i form allmän nedbrytning av skrovplåten vilket ofta
sker under färglagret. Korrosionsurgröpning kan ge upphov till hål i skrovet
under vattenlinjen. Allmän nedbrytning av stålet kan vara lika kritiskt och
medföra skrovförsvagning samt nödvändigöra dyrbar omplåtning.
Korrosion på aluminiumbåtar uppträder också allmänt i form av
lokala gropområden på skrovplåt, roder, köl och i synnerhet längs
svetsfogar. Urgröpningen kan ge upphov till hål i skrovet under vattenlinjen
och nödvändigöra dyrbar omplåtning.
På trä- och glasfiberbåtar är det främst utrustningen i aktern
som utgör problem, d.v.s. propellrar, axlar, axelfästen, axelfoder och roder,
vilka är dyra att ersätta och nödvändiga för fartyget.
Propeller- eller roderfel kan få ödesdigra följder.
Korrosionsskador kan variera från gropbildning på propellrar och axlar till
nedbrytning av propellerlegeringen. Att något så litet som en billig låssprint
går sönder kan medföra att propellern går förlorad.
Strömläckage anges ofta som orsaken till korrosion eller rost på
alla båttyper.
Problemet kan emellertid oftast härledas till galvanisk inverkan.
Strömläckage är en process där en elektrisk ström från en extern strömkälla,
såsom ett batteri eller landström, går genom skrovet eller ett skrovbeslag
och strömmar genom vattnet, vilket skapar “elektrolytisk” korrosion. Strömläckage
orsakas vanligen av skada eller slitage på elsystem, felaktiginstallation av
elsystem eller elektrisk utrustning.
VAD
KAN GÖRAS FÖR ATT FÖRHINDRA KORROSION?
Materialval är av yttersta vikt i samband med båtkonstruktion.
Vanligen försäkrar sig
skeppskonstruktör och båtbyggare om att i största möjliga mån
välja kompatibla metaller, och när detta inte är möjligt isolera metaller från
varandra. Beslag och ståldelar kommer alltid att behöva bytas ut och då är
det viktigt att tänkta på samma kriterium. Det är speciellt viktigt att
beslag och låssprintar är kompatibla och av högsta kvalitet.
En båts färgsystem är en viktig förstabarriär mot korrosion. Sök
råd och rekommendationer på det mest lämpliga färgsystemet för din båt hos
färgtillverkaren och följ appliceringsanvisningarna fullt ut. Täck med en bra
rostskyddsfärg om bottenfärg skall användas. Då kopparbaserad bottenfärganvänds
får färgen inte målas direkt på nakna metallytor.
Färger baserade på vegetabiliska oljor, även om sådana
produkter inte är fullt så lättillgängliga som tidigare, bör inte användas
tillsammans med katodskyddssystem eftersom färgen tenderar att förtvålas.
Korrekt installation av båtelektronik minskar risken för strömläckage
och följande åtgärder rekommenderas.
Om du äger en stålbåt bör du noga inspektera området kring
vattenlinjen där vatten möter luft.
Detta område är extra känsligt eftersom det utsätts för
mekanisk skada. Samtidigt skyddas det ej av ett anodsystem, eftersom detta
befinner sig ovan vattenlinjen.
VAD
INNEBÄR KATODSKYDD?
Katodskydd är en elektrokemisk process i vilken metallers
naturliga reaktion (korrosion) i en given miljö förhindras genom att en
elektrokemisk cell som är kraftigare än den korroderande cellen tillsätts.
Offeranoder installeras på eller länkas med den metall som skall skyddas.
Därmed, eftersom den har högre elektrisk potential än
anodmaterialet, blir ursprungsmetallen katodisk vilket medför att anoden bryts
ner istället för själva metallen. I ett korrekt installerat MGDUFF katodiskt
skyddssystem rostar endast offeranoden vilken är utbytbar. Antal och storlek på
anoder bestäms av materialtyp och ytareal av området som skall
Termen länkning syftar på kopplingen mellan anoden och en avsides
belägen metallkropp t.ex. propelleraxel eller roderstock, och, kom ihåg, en
bra länkning avgör hur effektivt det katodiska skyddssystemet fungerar.
Flera faktorer avgör vilken typ av katodiskt skyddssystem som bör
monteras. För det första, miljön där båten nyttjas, för det andra, båtens
storlek och konstruktion och slutligen hur länge båten kommer att ligga i
vattnet före nästa landuppläggning.
INSTALLERA RÄTT ANOD FÖR DE VATTEN DÄR DIN BÅT ANVÄNDS
Rent generellt bör ägare montera anoder som är anpassade efter
den miljö de mest regelbundet förtöjer i, och följande tabell ger en god
ledning.
I saltvatten
montera aluminiumanoder-
eller aluminiumanoder
I bräckvatten
montera aluminiumanoder
I färskvatten
montera magnesiumanoder
Vissa båtar rör sig ibland mellan salt- och färskvatten, andra
ligger förtöjda i marinor där
vattnet är inhägnat och troligen bräckt eller så gott som färskt. Båtägare
måste vara medvetna om effekterna detta kan ha och montera korrekt katodisk
skyddssystem för att undvika rost.
Det är inte alla anoder som är lämpliga för alla miljöer. Om
till exempel en zink- eller aluminiumanod lämnas i färskvatten, bildas ett
benvitt oxidlager på anodytan vilket effektivt hindrar den från att fungera även
om den sätts tillbaka i saltvatten. Zinkanoder löper liknande risk till och
med i bräckvatten, medan aluminium fortsätter att fungera effektivt i
flodmynningar och andra bräckvattensområden. Konsekvenserna av en sådan
passivisering av anoden blir att nästföljande mest anodiska objekt inom det
anodiska länkningssystemet börjar offra sig själv, vilket naturligtvis kan
bli mycket allvarligt.
Därför är det mycket viktigt att kontrollera anoder av zink och
aluminium efter alla båtturer i färskvatten, och vid behov ta bort oxidlagret
eller byta anod.
Om en båt rör sig i färskvatten i mer än två veckor
rekommenderar MGDUFF ett alternativt anodsystem som är avpassat för färskvattenanvändning.
Magnesiumanoder å andra sidan har en mycket högre drivspänning
än zink eller aluminium vilket gör dem högst lämpliga för användning i färskvatten.
De blir emellertid mycket aktiva i saltvatten där de sannolikt bara varar någon
månad. Det kan bildas ett benvitt kalklager på ytan vilket blir svårt att avlägsna.
Magnesiumanoder är inte avpassade för långvarig användning i
saltvatten och om du förflyttar din båt till ett saltvattenområde under mer
än sju dagar (fjorton dagar under ett givet år) bör du överväga byte av
anoder.
Magnesiumanoder skall aldrig fästas på träbåtar
eftersom de kan skada träet.
För att avgöra antal av och storlek på de anoder som behövs,
avpassa för båttyp och välj den anod som bäst passar propellerstorlek och
vattentyp.
Elektrostatisk
eliminator
Vare sig du har en stål-, trä- eller glasfiberbåt bör axeln
vara utrustad med en MGDUFF elektrostatisk eliminatorpensel för att bästa
skydd för utrustningen i aktern skall uppnås.
MGDuffs elektrostatiska eliminator erbjuder den mest effektiva länkningslösningen
för axeln. I och med att den går direkt på propelleraxeln sörjer den
elektrostatiska eliminatorn för konstant lågt motstånd i anodens kontaktpunkt
med propelleraxeln.
Koppargrafitborstar ger under normala förhållanden minst 2000
driftstimmar. Den elektrostatiska eliminatorn tar dessutom bort irriterande störningar
på den elektroniska utrustningen, vilka orsakas av den roterande axeln.
Elektrostatisk eliminator Nr.2
axeljordat system för propelleraxlar över
40 mm diam. exklusive monteringsstång
Del Nr. EE2/208
Elektrostatisk eliminator Nr.1
axeljordat system för propelleraxlar på upp till 50 mm
diam., inklusive monteringsstång
Del Nr. EE2/208
